The VAT Adviser logo

Tjänstefakturor

2010 infördes ett nytt tjänstedirektiv inom EU. De nya bestämmelserna i detta direktiv anger att alla tjänster som säljs över gränserna, med några få undantag, ska beskattas där de konsumeras. Bestämmelserna innebär att köparen istället för säljaren ska betala momsen genom förvärvsbeskattning (Reverse Charge). Det nya direktivet är självfallet tänkt att göra det lättare för företagen, som nu slipper få utländsk moms på sina fakturor. Det är säkert också lättare för de flesta företag, men om ett utländskt företag har sådan verksamhet i ett annat EU-land som innebär att det utländska företaget behöver ha etableringsställe där uppstår en situation då tjänstefakturor blir svårare att bedöma. Beskattningen skulle ju ske där tjänsten konsumeras enligt texten i tjänstedirektivet. Om ett utländskt företag har etableringsställe i ett annat land skulle det kunna vara etableringsstället istället för huvudsätet som förbrukar tjänsten och beskattningen ska då ske i det land där det utländska företagets etableringsställe finns. Det blir en bedömning som måste göras varje gång en tjänstefaktura ställs ut. Bedömningen måste göras av såväl säljare som köpare på grund av att antingen säljaren eller köparen blir skattskyldig. Säljaren blir skattskyldig om köparen har etablering i hans land och tjänsten har konsumerats där och köparen blir skattskyldig om tjänsten har konsumerats vid köparens utländska huvudsäte eller vid annan utländsk etablering av köparen.

Motsvarande bedömning måste göras om man själv säljer tjänster till utländska företag som har etableringar i flera länder. Sedan finns det också en gränsdragningsproblematik att ta hänsyn till mellan när ett utländskt företag räknas ha etableringsställe och när det endast är fråga om ett driftställe i ett annat land. Om köparen endast har ett driftställe räknas inte driftstället eventuella konsumtion av en tjänst påverka beskattningen. Om ett utländskt företag är momsregistrerat, men ej etablerat i ett EU-land och fakturerar ett lokalt företag för att ha tillhandahållit en tjänst enligt huvudregeln eller kanske en fastighetstjänst ska det utländska företaget dessutom på grund av lokala skatteregler fakturera utan moms och tillämpa regeln om omvänd skattskyldighet.

Vissa tjänstekategorier är undantagna den nya huvudregeln

Som framgår blir situationen komplex, trots att det skulle bli så enkelt med de nya reglerna. Det som komplicerar till det hela ännu mer är att vissa tjänstekategorier är undantagna den nya huvudregeln. Undantagna tjänstekategorier är fastighetstjänster, restaurang- och cateringtjänster, persontransporter och några fler. Reglerna om beskattningsland är olika för var och en av de undantagna tjänstetyperna. Som alltid när det gäller tjänster, eftersom de är immateriella till sin karaktär, finns det också gränsdragningsproblematik mellan olika typer av tjänster, vilket lämnar utrymme för många olika tolkningar och bedömningar från skattemyndigheternas sida. Ett bra exempel på detta är de s.k. mässtjänsterna. Mässtjänster är sedan 2011 tjänster som ska beskattas enligt huvudregeln, d.v.s. i köparens land. När det gäller vad som räknas som ”mässtjänst” har dock skattemyndigheterna olika uppfattningar. Den belgiska skattemyndigheten bedömer t.ex. att uthyrning av golvutrymme för uppställande av en mässmonter är en mässtjänst, medan den tyska skattemyndigheten bedömer att samma tjänst är en fastighetstjänst, en tjänst som utgör ett undantag till huvudregeln. I direktivet står även att tillträdet till evenemang såsom mässor, konferenser, utställningar etc. också utgör ett undantag till huvudregeln. När det gäller vad som räknas som tillträde har de olika skattemyndigheterna väldigt olika syn.

På grund av vår kunskap om bestämmelserna i kombination med bred erfarenhet av bedömningar och tolkningar i andra länder har VAT Adviser en bra möjlighet att lotsa er rätt i denna snåriga djungel, givetvis med målsättningen att momsen aldrig blir en kostnad.

Varufakturor

Lokala företag fakturerar moms på försäljning av varor i deras eget land. Om ett utländskt företag är momsregistrerad i ett annat land och redovisar moms där kan man dra momsen i momsredovisningen om inköpet avser varor för den momspliktiga verksamheten och fakturan är korrekt.

Det utländska företaget däremot ska för inrikes försäljning, i det land där de är momsregistrerad, i många EU-länder, inte fakturera moms, utan tillämpa bestämmelsen om omvänd skattskyldighet/Reverse Charge. Förutsättningen är att köparen är ett företag som är etablerat och redovisar moms i beskattningslandet. Reglerna är annorlunda om det utländska företaget har en fast etablering, t.ex. en filial.

I vissa länder, t.ex. Tyskland och England, ska det momsregistrerade utländska företaget alltid fakturera landets moms.